Det regnade i princip hela förmiddagen, men när det äntligen blev lite uppehåll i de värsta skurarna passade vi på att gå till busshållsplatsen och ta en buss till Melaka Sentral. Den här gången var det inga oförutsedda stopp som tankning och dylikt så vi kom fram i god tid. Lunch på McDonalds och lite väntan senare kom vi iväg med bussen till flygplatsen.
Väl framme där var det dags för lite middag, jag (Linda) åt något som kallas "paratha". Ett tunt bröd med i det här fallet kyckling och ost och lite dressing. Rätt gott!
När jag stod och mumsade i mig den tyckte jag mig se någon som påminde om en ålänning. Var ju självklart tvungen på äkta åländska maner undersöka saken närmare. Gick därför lite närmare och såg då flickvännen som stod och väntade på sin nödiga man, och ja då, visst var det Janne Sundin och hans flickvän/sambo/fru. Det är ju dock ingen människa jag känner desto närmare så på icke-åländskt maner avslutade vi detektivarbetet där.
Fick vänta på flyg längre än väntat eftersom det var en timme försenat, genast kändes det väldigt mycket bättre att vi hade bokat en natt redan. Flygningen i sig var ansträngningslös, ca 60 minuter. Sedan tog vi en taxi från flygplatsen och det var en väldig lättnad att han visste vart vi ville. Erfarenheten säger oss att fallet inte alltid är så...
Vi hade även en aning tur med boendet eftersom vi hade bokat ett rum med bara fläkt, men de hade inga sådana lediga så vi fick ett med ac för samma pris istället. Det fanns även en tv på rummet, men ingen antennkabel eller ens uttag i rummet så den fick mest agera prydnad.
Vår vana trogen gick vi på en liten runda för att kolla in omgivningarna. Hade inte gjort några direkta förundersökningar av stället innan så det var med rätt öppna ögon vi gick längs vägen. Det första intrycket var att prisnivån var lite mer i vår klass, i alla fall när det gäller maten och snacksen. Det andra intrycket, inget som förvånade direkt, var att det var mycket svenskar. Det allmänna intrycket var att det kändes som en typisk turistort, vilket inte behöver vara något negativt.
Boendet som vi hade bokat en natt på kändes lite avsidet (läs:långt från stranden) så kollade upp ett annat boende som låg närmare. De hade rum lediga så dit ska vi imorgon och kolla in stället lite närmare.
Väl tillbaka på boendet satte vi oss i det allmänna utrymmet (reception/bar/restaurang) och försökte surfa lite. Där satt det ett gäng japaner som vi aldrig fick riktigt grepp om, om de tillhörde stället eller inte. De var i alla fall väldigt roliga och hade nog fått i sig ett par öl vardera. De bjöd in oss till en japansk lek, som vi tackade nej till. Det var rätt roligt att bara titta på. En person fick en ögonbindel på sig och blev snurrad några varv, sedan skulle personen slå på en melon med ett kvastskaft. Det var inte många som träffade. Den, för övrigt gigantiska, melonen skar de sedan i två delar och så fick vi en varsin sked som vi skulle gröpa ur den med. När vi hade ätit och gröpt ur den tillräckligt hällde de i inlagd persika, kokosgelébitar, ananas, sodavatten och lite vin. Riktigt mumsigt! Efter ett tag blandade de även i lite vodka i sina egna skålar.
En dusch senare var det riktigt skönt och mysigt att för första gången på länge krypa ner under ett täcke och faktiskt frysa lite.
/Linda
Hejsan! Jag har läst er blogg nu under hela er resa men inte kommit mig för att skriva kommentarer. Orsaken är nog att jag är lite avundsjuk och också vill resa... Men idag ska jag fara iväg till Egypten, så nu kan jag skriva. =)
SvaraRaderaNi verkar i alla fall ha det jättebra på er resa! Tänk om jag skulle komma mig iväg på en lite längre resa någon gång. Nå ja, det blir väl när jag är pensionär. =)
Ha det bra! Kram Elin